Idag är det Morsdag och då vill jag säga att jag älskar dig mamma.. Vi har våra konflikter, som ah är ganska ofta nu, men jag älskar dig ändå mamma.
Du kanske skäms över mig, men mamma det är mitt liv också. Jag lyssnar på vad du säger men vad jag gör så är det fel. Jag gör typ inget som är rätt längre så jag vill göra något för mig själv också.

Du kanske inte vill räkna mig som din dotter, så då behöver du väl inte de och de är de du vill. Känns de bättre att din enda dotter går iväg sin egen väg och du inte får ta del av de. Skulle de kännas bättre?! Ställ dig den frågan.. Tänk på vad du säger och helst innan du säger de också..